Fakta om samer - En komplett guide till Europas äldsta urfolk

Djupt inne i Europas nordligaste regioner, där midnattssolen aldrig sätter sig under sommaren och norrskenet dansar över vinterhimlen, lever Europas äldsta urfolk – samerna. Med en historia som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden har detta fascinerande folk bevarat sina traditioner, sitt språk och sin unika kultur trots århundraden av utmaningar.

I den här artikeln kommer du att upptäcka den rika världen av samisk kultur, från forntida traditioner till moderna rättighetskamper. Du kommer att lära dig om deras språk, deras relation till renen, deras konst och hantverk, samt hur de navigerar mellan tradition och modernitet i dagens samhälle.

Att förstå samernas historia och kultur är inte bara viktigt för att uppskatta mångfalden i vårt eget land – det är också avgörande för att förstå urfolks rättigheter och utmaningar globalt. Samernas berättelse är en berättelse om överlevnad, motståndskraft och kulturell stolthet som fortfarande pågår idag.

Samernas traditionella område, känt som Sápmi, sträcker sig över fyra länder: Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Detta område känner inga moderna landsgränser – det är ett kulturellt och andligt landskap som förenat samerna i generationer.

Vem är samerna? - Grundläggande fakta

Befolkning och geografi

Det finns uppskattningsvis cirka 70 000 samer i världen idag, vilket gör dem till en relativt liten men betydelsefull grupp. I Sverige bor omkring 20 000 samer, medan resten är fördelade över Norge, Finland och Ryssland. Dessa siffror är approximationer eftersom det inte finns någon officiell registrering av vem som är same – identitet är något personligt och kulturellt snarare än administrativt.

Sápmi, samernas traditionella hemland, är mycket större än vad många föreställer sig. Det sträcker sig från Idre i Dalarna i söder till Nordkap i Norge i norr, och från Atlanten i väster till Kolahalvön i Ryssland i öster. Detta enorma område omfattar tundra, fjäll, skogar och kustområden – en mångfald av landskap som format samisk kultur och livsstil.

En vanlig missuppfattning är att samer bara bor i norr. I verkligheten finns samer över hela Sverige, även om koncentrationen är högre i de norra delarna. Många samer har flyttat till städer som Stockholm, Göteborg och Malmö för utbildning och arbete, medan de behåller sina kulturella band till Sápmi.

Juridisk status

År 2000 markerade en historisk vändpunkt för samerna i Sverige när de erkändes som en av landets fem nationella minoriteter. Detta erkännande kom tillsammans med samiska språket som fick status som officiellt minoritetsspråk. Men vad innebär det egentligen att vara urfolk?

Som urfolk har samerna särskilda rättigheter enligt internationell rätt, inklusive rätten till sina traditionella territorier, sina kulturella uttryck och självbestämmande över sina angelägenheter. Sametinget, som grundades 1993, fungerar som samernas parlament och politiska röst i Sverige.

Sametinget har ansvar för att fördela statliga medel till samisk verksamhet, främja samisk kultur och språk, och företräda samernas intressen gentemot svenska myndigheter. Det är både en kulturell institution och en politisk kraft som arbetar för att stärka samernas position i samhället.

Samisk historia - Från forntid till nutid

Forntid och medeltid

Samernas närvaro i norra Europa kan spåras tillbaka flera tusen år. Arkeologiska fynd visar att samiska grupper har levt i området åtminstone sedan vår tideräknings början, men troligen mycket längre. Under medeltiden dominerade samerna det som då kallades lappmarken – ungefär dagens Lappland och omkringliggande områden.

Under dessa tidiga perioder levde samerna i en intressant ekonomisk symbios med jordbrukande folk längre söderut. Samerna tillhandahöll pälsar, kött och andra produkter från norr, medan de fick spannmål och andra jordbruksprodukter i utbyte. Det var en balanserad relation som fungerade i århundraden.

Denna period präglas av vad vi kan kalla en naturlig balans mellan olika kulturer och livsstilar. För att förstå hur olika samhällen utvecklats genom historien, är samernas tidiga organisation ett fascinerande exempel på hållbar resursanvändning.

Svensk kolonisation (1500-1800-tal)

Under 1500- och 1600-talen intensifierades den svenska statens kontroll över samiska områden. Samerna beskattades genom det som kallades "lappskatt" – först i form av värdefulla pälsar som hermelin och räv, senare även i form av mat och renkalvar.

Denna beskattning skapade allvarliga försörjningsproblem för samerna. De var tvungna att ge bort en betydande del av sin produktion till staten, vilket gjorde det svårare att överleva de hårda vintrarna. Samtidigt pågick en systematisk kristnande av samerna, vilket innebar att deras traditionella religion och andliga praktiker förbjöds eller fördömdes.

Missionärer förstörde samiska kultföremål och heliga platser. Den traditionella samiska religionen, som var djupt rotad i naturen och animistiska föreställningar, tvingades under jorden. Trots detta lyckades många traditioner överleva i fördold form.

1900-talet - Förtryck och diskriminering

Det tidiga 1900-talet markerar en av de mörkaste perioderna i samisk historia. Under påverkan av rasbiologiska teorier blev samerna föremål för systematisk diskriminering och "vetenskaplig" rasism. Svenska staten, influerad av idéer om "rashygien", genomförde skallmätningar och andra förnedrande "undersökningar" av samer.

Nomadskolan infördes som en särskild skolform för samiska barn. På ytan lät det som en anpassning till samisk livsstil, men i verkligheten var det ett sätt att begränsa samiska barns utbildningsmöjligheter. Nomadskolan gav bara grundläggande färdigheter och förberedde inte eleverna för vidare studier eller moderna yrken.

Språkförbud infördes i många skolor. Samiska barn straffades för att tala sitt modersmål och tvingades att bara använda svenska. Detta ledde till att en hel generation samer förlorade sin språkliga koppling till kulturen. Många föräldrar slutade att lära sina barn samiska av rädsla för diskriminering.

Modern tid - Rättigheter och erkännande

Vägen till erkännande som nationell minoritet var lång och krokig. Under senare delen av 1900-talet började en gradual förändring ske. Medvetenheten om urfolks rättigheter växte internationellt, och samerna började organisera sig politiskt på ett mer effektivt sätt.

Sametingets grundande 1993 var en milstolpe. För första gången hade samerna en egen demokratisk institution som kunde företräda deras intressen. Erkännandet som nationell minoritet 2000 följdes av ratificeringen av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter.

Idag pågår fortfarande en aktiv rättighetskamp. Frågor om mark- och vattenrättigheter, rätten till traditionella näringar och kulturell autonomi står högt på agendan. Samerna arbetar både nationellt och internationellt för att stärka sin position och sina rättigheter som urfolk.

Samisk kultur och traditioner

Språk - Hjärtat i kulturen

"Giella lea kultuvrra váibmu" – språket är kulturens hjärta, som det heter på nordsamiska. Detta ordspråk fångar perfekt språkets centrala roll i samisk identitet. Men när vi pratar om "samiska" pratar vi faktiskt inte om ett språk utan om en hel språkfamilj.

Det finns nio olika samiska språk, varav tre talas i Sverige:

• Nordsamiska - det största språket med omkring 15 000 talare
• Lulesamiska - talas av några hundra personer
• Sydsamiska - klassificerat som akut hotat av UNESCO

Idag pågår ett intensivt språkrevitaliseringsarbete. Samiska förskolor och skolor har etablerats, digitala verktyg för språkinlärning utvecklas, och allt fler unga samer väljer att lära sig sina förfäders språk. Det är en kamp mot tiden för att rädda dessa unika språk från utrotning.

Traditionella näringar

När de flesta tänker på samer tänker de på renskötsel, och det är inte utan orsak. Renskötseln är mycket mer än bara en näring – det är en livsstil, en kultur och en djup andlig relation till naturen och djuren.

Renskötseln baseras på säsongsvandringar mellan olika betesområden:

• Sommaren: Renarna förs till högfjällen för att undkomma insekter
• Vintern: Flyttning till skogområden där renarna kan gräva sig ner till lavar
• Våren och hösten: Förflyttningar mellan dessa områden

Men renskötseln är bara en del av det traditionella samiska näringslivet. Jakt och fiske har alltid varit centrala, särskilt fiske av lax och fångst av fågel. Bärplockning och insamling av växter för mat och medicin var också viktiga aktiviteter. Denna mångsidiga ekonomi gjorde samerna mindre sårbara för klimatvariationer och naturkatastrofer.

Hantverk och konst (Duodji)

Duodji – samisk slöjd – är en konstform som förenar det praktiska med det vackra. Traditionellt tillverkades alla föremål som behövdes i det dagliga livet: knivar, kåsor, kläder, skor, redskap och smycken. Allt gjordes för hand med naturliga material som trä, horn, ben, skinn och silver.

Men duodji är mer än funktionella föremål. Varje föremål bär berättelser, symboler och kulturella betydelser. Färgerna och mönstren på samiska dräkter kan berätta var en person kommer ifrån, vilken familj de tillhör, och deras status i samhället.

Idag lever duodji-traditionen vidare både som hantverk och som konst. Moderna samiska konstnärer använder traditionella tekniker för att skapa samtida konstverk, medan hantverkare fortsätter att tillverka traditionella föremål för både praktisk användning och kulturell bevarande.

Religion och andlighet

Den traditionella samiska religionen var animistisk – baserad på tron att alla ting i naturen har en själ eller ande. Berg, träd, sjöar och djur ansågs alla ha sin egen andliga kraft. Särskilt viktig var björnen, som betraktades som en förfader och behandlades med stor respekt.

Noaidi, de samiska schamanerna, fungerade som mellanhänder mellan den fysiska och andliga världen. De använde trummor, sång och dans för att komma i kontakt med andevärlden och för att hela sjuka eller lösa problem i samhället.

Jojken, den traditionella samiska sången, är en av få delar av den gamla religionen som öppet överlevt kristnandet. Varje person, plats eller djur kan ha sin egen jojk – en melodisk berättelse som fångar essensen av det som besungs. Jojken är inte bara musik utan en form av andlig kommunikation.

Samisk nationaldag och symboler

Den 6 februari firas som samisk nationaldag över hela Sápmi. Datumet valdes för att hedra det första samiska landsmötet som hölls 1917 i Trondheim, Norge. Det var första gången som samer från alla fyra länder samlades för att diskutera gemensamma frågor.

Den samiska flaggan, med sina färger blå, röd, gul och grön, representerar samernas enhet över nationsgränserna. Cirkeln i mitten symboliserar solen och månen, centrala element i samisk kosmologi. Flaggan antogs 1986 och har blivit en stark symbol för samisk identitet och stolthet.

Samer idag - Moderna utmaningar och möjligheter

Yrken och utbildning

En av de mest ihållande missuppfattningarna om samer är att de alla är renskötare. I verkligheten arbetar endast en liten minoritet av samerna med renskötsel som huvudsyssla. De flesta samer har samma yrken som andra svenskar – de är läkare, lärare, ingenjörer, konstnärer, företagare och tjänstemän.

Det finns särskilda utbildningsvägar för samer som vill kombinera modern utbildning med traditionell kunskap. Samiska skolor erbjuder undervisning på samiska språk, och det finns program som fokuserar på traditionella näringar och kulturell kunskap.

Många unga samer kämpar med att balansera sina karriäråmbitioner med sin kulturella identitet. Ska man flytta till staden för utbildning och arbete, eller stanna kvar i Sápmi för att bevara traditionen? Det är en utmaning som många urfolk runt om i världen känner igen.

Rättighetskampen fortsätter

Trots erkännandet som nationell minoritet kämpar samerna fortfarande för fulla rättigheter till sina traditionella områden. Mark- och vattenrättigheter är särskilt komplicerade frågor. Gruvdrift, skogsbruk och vindkraft hotar traditionella betesmarker och kulturellt viktiga platser.

Klimatförändringarna skapar nya utmaningar för renskötseln. Vinterväder blir mer opålitligt, med regn som fryser till is och gör det omöjligt för renarna att nå maten under snön. Varmare temperaturer förändrar vegetationen och påverkar traditionella vandringsrutter. För mer information om hur klimatet påverkar olika delar av världen, läs om klimatförändringar.

Internationellt arbetar samerna tillsammans med andra urfolk för att stärka sina rättigheter. FN:s deklaration om urfolks rättigheter från 2007 är ett viktigt verktyg i detta arbete, även om den inte är juridiskt bindande.

Språk- och kulturbevarande

Språkrevitaliseringen har gjort stora framsteg de senaste decennierna. Samiska förskolor ger barn möjlighet att växa upp med språket som modersmål. Digitala verktyg som språkapp:ar och online-kurser gör det lättare för vuxna att lära sig samiska.

Kulturella initiativ blomstrar över hela Sápmi. Festivaler som Jokkmokks marknad och Riddu Riđđu i Norge samlar tusentals besökare varje år. Samisk film, musik och litteratur når nya publiker och skapar stolthet bland unga samer.

Ungas engagemang är avgörande för kulturens framtid. Många unga samer använder sociala medier för att sprida kunskap om sin kultur och utmana stereotyper. De skapar ny konst, musik och litteratur som bygger på traditionerna men talar till dagens värld.

Vanliga missuppfattningar och frågor

Avmystifiering av stereotyper

"Alla samer är renskötare" är kanske den vanligaste myten. Som vi sett arbetar bara en liten del av samerna med renskötsel. Det är som att säga att alla svenskar är bönder – det stämmer helt enkelt inte med verkligheten.

"Samer bor bara i norr" är en annan vanlig missuppfattning. Samer finns över hela Sverige, och många har bott i södra Sverige i generationer. Samiska ortnamn i Dalarna och andra södra landskap vittnar om denna långa närvaro.

"Samiskan är ett språk" hör vi ofta, men som vi lärt oss finns det nio olika samiska språk. Det är som att säga att "skandinaviska" är ett språk när vi egentligen menar svenska, norska och danska.

"Samer lever som för hundra år sedan" är kanske den mest missvisande myten. Samer är lika moderna som alla andra. De använder smartphones, kör bilar, studerar på universitet och arbetar i alla möjliga yrken. Att bevara kultur betyder inte att leva i det förflutna.

Svar på vanliga frågor

Vem räknas som same? Det finns ingen officiell definition, men generellt betraktas man som same om man har samisk härkomst och identifierar sig själv som same. Sametinget har röstlängder för sina val, men att inte stå på dessa listor betyder inte att man inte är same.

Hur blir man renskötare? Enligt svensk lag har endast samer rätt att bedriva renskötsel. Man måste vara medlem i en renbetesförening och ha tillgång till renmärken. Det är en komplex process som ofta förutsätter familjeanknytning till renskötseln.

Varför är renskötseln så viktig? Renskötseln är inte bara en näring utan en kulturell grundpelare. Den förbinder samerna med deras förfäder, deras språk och deras andliga traditioner. När renskötseln hotas, hotas hela kulturen.

Hur kan man lära sig samiska? Det finns flera sätt: folkhögskolor erbjuder kurser, det finns digitala verktyg och appar, och vissa universitet har program. Det viktigaste är att börja och att vara tålmodig – det tar tid att lära sig ett nytt språk.

Framtiden lyser ljust för samisk kultur

Trots århundraden av utmaningar visar samisk kultur en anmärkningsvärd motståndskraft. Unga samer återvänder till sina rötter, språken revitaliseras och den internationella medvetenheten om urfolks rättigheter växer ständigt.

Den kulturella renässansen bland unga samer är särskilt uppmuntrande. De tar det bästa från både traditionell kunskap och modern teknologi för att skapa något helt nytt. Samisk rap, modern duodji och digitala berättarprojekt visar hur kulturen utvecklas och anpassar sig.

Internationellt samarbete mellan urfolk stärker samernas position. När urfolk runt om i världen delar erfarenheter och strategier blir de starkare tillsammans. Samerna har blivit en röst för urfolks rättigheter globalt. Detta påminner om hur olika kulturer och civilisationer genom historien har påverkat varandra, vilket vi kan se exempel på i antikens Grekland.

Klimatförändringarna och miljöförstöring utgör fortfarande stora hot, men samernas traditionella kunskap om hållbar naturanvändning blir allt mer värderad. Deras sätt att leva i harmoni med naturen kan erbjuda viktiga lärdomar för hela mänskligheten.

Den samiska berättelsen är långt ifrån över. Den fortsätter att skrivas varje dag av samer som kämpar för sina rättigheter, bevarar sin kultur och bygger broar mellan det gamla och det nya. Genom att förstå och respektera deras resa kan vi alla bidra till en mer rättvis och mångfaldig framtid.

Som besökare i Sápmi, grannar till samisk kultur eller bara som medmänniskor har vi alla ett ansvar att lära oss, lyssna och stödja samernas fortsatta kamp för rättigheter och erkännande. Deras kultur berikar inte bara Sverige utan hela världen med sin visdom, skönhet och djupa respekt för naturen och livet självt.

För att lära dig mer om olika kulturer och folk runt om i världen, utforska vårt bloggsortiment där du kan fördjupa dig i allt från världsreligioner till världens största länder.