Rolig fakta om igelkotten - Sveriges mest fascinerande taggiga smådjur

Igelkotten är utan tvekan ett av Sveriges mest älskade smådjur. Med sitt taggiga yttre och charmiga sätt att rulla ihop sig till en boll har den erövrat våra hjärtan i generationer. Men bakom den välbekanta fasaden döljer sig en rad överraskande och fascinerande rolig fakta om igelkotten som många av oss aldrig hört talas om.

Vi är nog många som har minnen av att ha sett igelkottar i vår barndom – kanske trippande över gräsmattan en sommarnatt eller gömd under en buske i trädgården. Våra barn däremot har mycket sällan stött på den taggiga maskälskaren, som numera är nära hotad och rödlistad i Sverige. Det här är en utveckling som borde få oss alla att fundera.

I den här artikeln ska vi dyka djupt ner i igelkottens hemliga värld och upptäcka allt från imponerande siffror till överraskande beteenden. Förbered dig på att få din syn på detta fascinerande djur förändrad för alltid.

Imponerande siffror som får dig att häpna

När man ser en igelkott för första gången är det svårt att inte bli imponerad av alla de där taggarna. Men visste du att en enda vuxen igelkott bär på mellan 5 000 och 7 000 taggar? Det är som att ha ett helt arsenals värda naturliga vapen på ryggen!

Det som är ännu mer fascinerande är att dessa taggar inte bara sitter där för evigt. Precis som vi människor tappar hår, så byts igelkottens taggar ut successivt under hela livet. Det är naturens sätt att se till att rustningen alltid hålls i toppskick.

Under WWF:s nationella igelkottsräkning sommaren 2024 observerades 28 662 levande igelkottar i hela Sverige, vilket ger oss en fantastisk inblick i hur vanliga dessa djur faktiskt är.

Här måste vi dock krossa en vanlig myt: igelkotten kan inte kasta sina taggar som försvar, trots vad många tror. Taggarna fungerar endast som skydd när djuret rullar ihop sig till en boll. Så om du någonsin hittar lösa taggar i trädgården, så är det helt enkelt naturlig avfällning.

När det kommer till storlek är igelkotten inte direkt någon jätte. En vuxen individ mäter bara 20-30 cm på längden, men kan väga upp till hela 1,2 kg. Det är faktiskt ganska imponerande för ett så litet djur – ungefär som att bära runt på en stor påse mjöl!

Den kanske mest slående siffran av alla handlar dock om överlevnad. Även om en igelkott teoretiskt kan bli upp till 16 år gammal, så dör hela 60% innan de ens fyller två år. Det säger en hel del om hur tufft livet är för våra taggiga vänner.

När natten faller – igelkottens hemliga liv

De flesta av oss som någonsin sett en igelkott har troligen gjort det under kvällstimmarna. Det är ingen slump. Igelkotten är nämligen ett utpräglat nattdjur som blir mest aktiv när solen går ner och skymningen lägger sig över landskapet.

Under dygnets ljusa timmar föredrar de att vila i sina bon, gömda under buskar, i lövhögar eller andra skyddade platser. Men när mörkret faller vaknar de till liv och börjar sin nattliga jakt på mat. Det är då du kan höra deras karakteristiska frustande och prasslande när de letar efter insekter, sniglar och andra läckerheter.

Det som många inte vet är att igelkotten är en riktig ensamvarg. Till skillnad från många andra djur lever de inte i flock eller par, utan föredrar att klara sig själva. De rör sig mellan olika bon för att söka skydd och varierar sina sovplatser – lite som att ha flera sommarstugor att välja mellan.

När vintern närmar sig händer något riktigt magiskt. Igelkotten förbereder sig för vinterdvala genom att äta sig rejält rund och sedan hitta en säker plats att sova på. Under dvalan sänker de sin kroppstemperatur till cirka 4 grader – en prestation som skulle vara dödlig för de flesta andra däggdjur. Det är verkligen naturens eget underverk.

Igelkottens hemliga superkrafter

Om igelkottar kunde marknadsföra sig själva skulle de definitivt kalla sig för "naturens egen trädgårdsmästare". De är nämligen otroligt effektiva på att hålla nere populationen av skadedjur som annars skulle göra våra trädgårdar till ett helvete.

En enda igelkott kan under en natt konsumera enorma mängder:

• Sniglar
• Insekter
• Maskar
• Andra småkryp som vi trädgårdsägare helst vill bli av med

De fungerar som en helt naturlig och miljövänlig skadedjursbekämpning – utan kemikalier eller andra konstigheter. Detta gör dem till viktiga delar av våra ekosystem, vilket också understryks i naturens biologiska mångfald.

Det som är ännu mer imponerande är deras anpassningsförmåga. I takt med att deras naturliga livsmiljöer försvinner har igelkotten visat en remarkabel förmåga att anpassa sig till att leva nära människor. Som Jessica Ångström, artexpert på Världsnaturfonden WWF, förklarar: "Ett gemensamt mönster över hela landet är att igelkottar trivs nära människor. De söker sig inte sällan till städer och samhällen med mycket grönytor, parker och trädgårdar med lövträd och buskage."

Den här anpassningsförmågan har gjort att vi idag oftare ser igelkottar i våra trädgårdar än ute i vild natur. De har helt enkelt lärt sig att dra nytta av de miljöer vi människor skapar.

Var hittar du flest igelkottar i Sverige?

Tack vare WWF:s nationella igelkottsräkning sommaren 2024 har vi nu en unik inblick i var igelkottarna trivs bäst i vårt avlånga land. Resultaten är både fascinerande och lite överraskande.

Gotland visar sig vara det absoluta paradiset för igelkottar – här är de vanligast i hela Sverige. Det kanske inte är så konstigt när man tänker på öns milda klimat och rika naturmiljöer. I andra änden av skalan hittar vi Jämtland, där igelkottar är mest sällsynta. Det kalla klimatet och de långa vintrarna gör det troligen svårare för dem att överleva där uppe.

Totalt observerades 28 662 levande igelkottar under räkningen, vilket ger oss en bra bild av hur det ser ut. Men det registrerades också 2 572 döda igelkottar, vilket påminner oss om de utmaningar arten står inför.

När det kommer till favoritplatser föredrar igelkotten:

• Ängsmarker med en del träd och buskar
• Välskötta trädgårdar och parker
• Områden med lövverk och buskage nära människor

De gillar helt enkelt områden där de kan hitta både mat och skydd.

Den oroväckande sanningen om framtiden

Nu kommer vi till den delen som är svårare att prata om, men som är otroligt viktig att förstå. Igelkotten är idag klassad som nära hotad och rödlistad i Sverige, vilket innebär att det finns en ökad risk för att arten försvinner från vårt land.

Det här är inte bara ett svenskt problem. Minskningen sker även i övriga Europa, bland annat i Danmark och Storbritannien. Det är en trend som borde få oss alla att reflektera över vad som händer med vår närmiljö - en utveckling som påminner om andra miljöutmaningar som beskrivs i vetenskapliga studier.

Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF, sammanfattar situationen träffande: "Vi är nog många som sett igelkottar i vår barndom. Våra barn däremot har mycket sällan stött på den taggiga maskälskaren, som numera är nära hotad och rödlistad i Sverige, vilket betyder att det finns en ökad risk för att den ska dö ut."

De moderna hoten mot igelkotten är många och komplexa:

Trafikfaror

Trafiken är en av de största dödsorsakerna – igelkottens långsamma rörelser och tendens att rulla ihop sig istället för att springa undan gör dem extra sårbara på våra vägar.

Miljöföroreningar

Forskning från Lunds universitet har också visat på oroväckande höga halter av miljögifter och tungmetaller i igelkottar, särskilt i Skåne. Dessa föroreningar kommer från våra städer och industrier och ackumuleras i igelkottarnas kroppar, vilket kan påverka deras hälsa och fortplantningsförmåga.

Habitatförlust

Förlust av naturliga livsmiljöer är ett annat stort problem. När ängar och skogsbryn försvinner för att ge plats åt nya bostadsområden och infrastruktur, förlorar igelkotten sina hem.

Sanningen bakom myterna

Det finns många myter och missförstånd om igelkottar som cirkulerar, och det är dags att reda ut några av dem. Vi har redan pratat om myten att igelkottar kan kasta sina taggar, men det finns fler felaktiga uppfattningar som är värda att korrigera.

Myt 1: Igelkottar är flockdjur

Sanningen: Igelkotten är ensamlevande och träffar bara andra igelkottar under parningstiden. De rör sig mellan olika bon för att söka skydd och har inga problem med att vara själva.

Myt 2: Taggarna är giftiga

Sanningen: Igelkottens taggar är helt harmlösa för människor, även om de naturligtvis kan vara obehagliga att få i sig. Det är bara igelkottens sätt att skydda sig mot rovdjur.

Myt 3: Igelkottar kan simma

Sanningen: Även om de tekniskt sett kan hålla sig flytande en kort stund, är de inte byggda för att vara i vatten och kan lätt drunkna om de hamnar i en pool eller damm med branta kanter.

Så blir du igelkottens bästa vän

Nu när vi vet hur hotad igelkotten är, vad kan vi då göra för att hjälpa? Som trädgårdsägare har du faktiskt en fantastisk möjlighet att göra skillnad.

Skapa en igelkottsvänlig miljö

Det första och kanske viktigaste är att skapa en igelkottsvänlig miljö. Låt en del av trädgården vara lite "vild" med:

• Lövhögar
• Buskage
• Områden där igelkotten kan gömma sig
• Undvik kemiska bekämpningsmedel som kan skada både igelkotten och dess föda

Var försiktig vid trädgårdsarbete

När du arbetar i trädgården, var extra försiktig när du flyttar lövhögar eller klipper buskar. Kolla alltid först om det finns någon igelkott som vilar där. De kan vara svåra att upptäcka när de ligger stilla.

Skapa korridorer

Skapa gärna små "korridorer" i ditt staket så att igelkottar kan röra sig fritt mellan olika trädgårdar. Ett hål på bara 13x13 cm räcker för att en igelkott ska kunna ta sig igenom.

Delta i medborgarforskning

En annan viktig sak du kan göra är att delta i WWF:s igelkottsräkning. Genom medborgarforskning kan alla bidra till vår kunskap om var igelkottarna finns och hur det går för dem. Varje observation är värdefull för forskarna.

En framtid värd att kämpa för

När vi summerar allt vi lärt oss om igelkotten blir det tydligt att vi har att göra med ett riktigt remarkabelt djur. Från de 5 000-7 000 taggarna som skyddar dem, till deras förmåga att sänka kroppstemperaturen till 4 grader under vinterdvala – igelkotten är full av överraskningar.

Det som kanske är mest slående är kontrasten mellan våra barndomsminnen av igelkottar och dagens verklighet. Där vi en gång såg dem som en naturlig del av vår närmiljö, kämpar de nu för sin överlevnad i ett landskap som förändras snabbare än de kan anpassa sig.

Men det finns hopp. Genom att förstå igelkottens behov och aktivt arbeta för att skapa bättre livsmiljöer kan vi göra skillnad. Varje trädgård som blir mer igelkottsvänlig, varje observation som rapporteras till forskarna, och varje person som sprider kunskap om igelkottens situation bidrar till en bättre framtid.

Igelkotten har blivit en symbol för hur vi människor påverkar naturen omkring oss. I dess öde speglas de val vi gör som samhälle – om vi prioriterar bevarande av biologisk mångfald eller om vi låter kortsiktiga intressen styra. För att förstå dessa komplexa samband bättre kan vi studera naturens ekosystem och hur olika arter påverkar varandra.

Låt oss se till att kommande generationer också får uppleva glädjen av att möta en igelkott på kvällspromenaden. För en värld utan igelkottar skulle vara en betydligt fattigare plats, och dessa roliga fakta om igelkotten skulle bara bli minnen från en svunnen tid.