Det ekonomiska kretsloppet är en modell som visar hur pengar, arbete, varor och tjänster rör sig i samhället mellan fyra aktörer: hushållen, företagen, den offentliga sektorn och bankerna. Ingen av dem klarar sig på egen hand. Hushållen arbetar och får lön, de handlar av företagen, betalar skatter till staten och kommunerna och sparar pengar eller lånar på banken.
Modellen kallas också det samhällsekonomiska kretsloppet, och den är ett av de första begrepp inom samhällskunskap som elever möter när de läser om ekonomi. Har du aldrig läst om ämnet förut kan du börja med vår genomgång av vad ekonomi är och de ekonomiska grundprinciperna.
Vilka aktörer finns i det ekonomiska kretsloppet?
Kretsloppet har fyra olika aktörer. Var och en både tar emot och betalar ut pengar.
Hushållen
Hushållen är grunden i det ekonomiska kretsloppet. Ett hushåll är du och de du bor med. Hushållen erbjuder sitt arbete till företagen och den offentliga sektorn och får lön tillbaka. Lönen används till konsumtion av varor och tjänster, till skatt och till sparande. Hushållen får också pengar från det offentliga, till exempel bidrag.
Företagen
Företagen, ibland kallade näringslivet, producerar varor och tjänster. Säljer de mer kan de anställa fler, och då får fler hushåll lön. Företagen betalar lön till sina anställda, skatt till den offentliga sektorn och ränta på lån från bankerna.
Den offentliga sektorn
Den offentliga sektorn består av staten, kommunerna och regionerna. Den får in pengar genom skatter som hushållen och företagen betalar. Pengarna går tillbaka som skola, vård, omsorg och bidrag. Många arbetar dessutom i offentlig sektor, till exempel som lärare eller sjuksköterska. I skolans läroplan kallas den här delen det offentligas ekonomi.
Bankerna
Bankerna fungerar som mellanhand. De tar emot pengar när hushållen sparar och lånar ut pengar till hushåll och företag som behöver dem. Den som lånar betalar ränta, och den som sparar får ränta. Ekonomiska museet beskriver bankerna som en del av finanssektorn.
| Aktör | Får in | Betalar ut |
|---|---|---|
| Hushållen | Lön, bidrag, ränta på sparande | Konsumtion, skatt, ränta på lån |
| Företagen | Försäljning av varor och tjänster, lån | Lön, skatt, ränta |
| Offentliga sektorn | Skatter | Lön, bidrag, vård, skola och omsorg |
| Bankerna | Sparande, ränta på lån | Utlåning, ränta på sparande |
Hur rör sig pengarna i kretsloppet?
Kretsloppet ritas ofta som en bild med pilar mellan aktörerna. Enligt Wikipedia visar man gärna två bilder bredvid varandra: en för pengarna och en för arbete, varor och tjänster. De två flödena går åt motsatt håll. När du köper en tröja går pengarna från dig till butiken, medan tröjan går från butiken till dig.
Ekonomifakta ger ett exempel på hur allt hänger ihop. När fler människor arbetar ökar hushållens inkomster. Då kan de konsumera mer, och företagen får ökade inkomster. Företagen kan investera och anställa fler. Högre sysselsättning ger också mer skatt till staten och kommunerna, som kan betala för välfärden. Varje del påverkar de andra.
Det fungerar också åt andra hållet. Om efterfrågan minskar säljer företagen mindre och kan behöva säga upp personal. Då får hushållen mindre lön och det offentliga mindre i skatt.
Varför är det ekonomiska kretsloppet viktigt att förstå?
Kretsloppet förklarar varför ekonomiska beslut sprider sig. Höjer staten skatten har hushållen mindre kvar att handla för. Blir det dyrare att låna när räntan stiger minskar ofta köpen av bostäder och bilar. Samma logik ligger bakom det som händer när priserna stiger, vilket vi förklarar i artikeln om inflation och köpkraft.
Lilla och stora kretsloppet
I läromedel delas modellen ofta i två nivåer. Det lilla kretsloppet har bara hushåll och företag: hushållen arbetar, får lön och köper företagens varor. Det stora kretsloppet lägger till bankerna och den offentliga sektorn, och ibland utlandet.
I det stora kretsloppet försvinner en del pengar ur det lilla flödet när hushållen sparar, när skatt betalas och när varor importeras. Det kallas läckage. Pengar kommer tillbaka in genom till exempel lån från bankerna och offentliga utgifter.
Vad händer om något förändras i kretsloppet?
Provfrågor handlar ofta om att resonera kring en förändring. Några vanliga exempel:
- Bankerna slutar låna ut pengar: hushållen köper färre dyra saker som bostad och bil, och företagen säljer mindre.
- Barnbidraget fördubblas: barnfamiljer får mer att konsumera, men staten måste ta pengarna från skatter eller lån.
- Staten tar ut mer skatt av löntagarna: hushållen får mindre kvar, konsumtionen minskar, men det offentliga får mer att använda.
- Befolkningen minskar kraftigt: färre arbetar och konsumerar, vilket ger mindre till alla aktörer.
Svara alltid i flera steg: vad händer först, och hur sprids det vidare till nästa aktör?
Vanliga misstag
- Att glömma att flödet går åt båda håll. Pengar åt ena hållet, arbete eller varor åt det andra.
- Att tro att offentliga sektorn bara är staten. Kommunerna och regionerna ingår också.
- Att se bankerna som en egen pengakälla. De förmedlar framför allt pengar mellan den som sparar och den som lånar.
Plugga ekonomiska kretsloppet: film, spel och liknande övningar
Kretsloppet är lättare att förstå när du ser det ritat. Många skolor använder en kort film som genomgång, och det finns digitala spel där du tränar på begreppen. Rita gärna egna pilar mellan de fyra aktörerna och skriv vad som rör sig längs varje pil. Klarar du det utan att titta i boken har du förstått grunderna. Wikipedia nämner också datorprogram som “Ekonomiska kretslopp” och MINSKY för den som vill simulera hur pengarna rör sig i ett ekonomiskt system.
