Skotten i Sarajevo var det attentat där den 19-årige bosnienserben Gavrilo Princip sköt ihjäl Österrike-Ungerns tronföljare, ärkehertig Franz Ferdinand, och hans hustru Sophie von Chotek. Det hände den 28 juni 1914 i Sarajevo, som då låg i Österrike-Ungern och i dag är huvudstad i Bosnien och Hercegovina.
Mordet utlöste julikrisen. En månad senare förklarade Österrike-Ungern krig mot Serbien, och genom Europas militärallianser växte konflikten på några dagar till första världskriget. Därför kallas skotten ofta för gnistan som startade kriget, även om de bakomliggande orsakerna var betydligt fler.
| Fakta om skotten i Sarajevo | |
|---|---|
| Datum | 28 juni 1914 |
| Plats | Sarajevo, Bosnien-Hercegovina (då Österrike-Ungern) |
| Offer | Ärkehertig Franz Ferdinand och Sophie von Chotek |
| Gärningsman | Gavrilo Princip, medlem i Unga Bosnien |
| Vapen | Belgisk halvautomatisk pistol från Fabrique Nationale, kaliber 9x17 mm (.380 ACP) |
| Skadade | 16–20 personer i det tidigare bombattentatet samma morgon |
| Följd | Julikrisen och första världskrigets utbrott |
Varför sköts Franz Ferdinand i Sarajevo?
Bakgrunden går tillbaka till Berlinkongressen 1878, som bestämde att Österrike-Ungern skulle “ockupera och förvalta” Bosnien och Hercegovina. Formellt var området fortfarande en del av Osmanska riket. Serbiska nationalister ville i stället föra in Bosnien och dess stora serbiska befolkning i ett Storserbien.
I Serbien störtades det Österrike-vänliga kungahuset Obrenović i en statskupp 1903, och den nya kungen Peter I av huset Karađorđević förde en hårdare linje mot Wien. I oktober 1908 annekterade Österrike-Ungern Bosnien och Hercegovina, vilket utlöste Bosnienkrisen. Krisen lade sig 1909 när övriga stater, även Ryssland och Serbien, godkände annekteringen, men spänningarna i provinsen fortsatte att växa.
Efter ett bosnienserbiskt mordförsök mot provinsguvernören Marijan Varešanin 1910 blev flera kulturföreningar alltmer politiska och militanta. En av dem var Unga Bosnien. När Oskar Potiorek tog över som guvernör 1911 slog han hårt mot motståndet, och Unga Bosnien närmade sig då Svarta handen, ett hemligt serbiskt nationalistiskt sällskap.
Att just Franz Ferdinand blev måltavla berodde bland annat på att han ville ge de sydslaviska områdena inom dubbelmonarkin större politiskt självstyre. Serbiska nationalister såg det som ett hot mot målet att samla sydslaverna i en egen stat. Datumet var dessutom laddat: den 28 juni är Vidovdan, Serbiens minnesdag för slaget på Trastfältet 1389 mot Osmanska riket. Slaget utkämpades under senare delen av medeltiden men har en central plats i serbisk nationell identitet, och Trastfältet ligger i det som i dag är Kosovo. År 1914 hade det gått 525 år sedan slaget.
Vilka var attentatsmännen?
Svarta handens man i Sarajevo, Danilo Ilić, rekryterade de mest radikala studenterna i Unga Bosnien. Tre av dem, Nedeljko Čabrinović, Trifko Grabež och Gavrilo Princip, bodde i Belgrad och återvände till Sarajevo i maj 1914 efter att ha fått grundläggande träning, pengar och vapen. Var och en fick också en cyanidkapsel, eftersom ingen räknade med att de skulle överleva.
Totalt sex attentatsmän ställdes upp längs färdvägen. Utöver de tre var det Muhamed Mehmedbašić, Vaso Čubrilović och Cvjetko Popović. Alla var österrikisk-ungerska medborgare och ingen av dem kom från Serbien. Fem av de sex var under 20 år.
Hjälpen kom från serbiskt håll. Dragutin Dimitrijević, chef för den militära underrättelsetjänsten i serbiska generalstaben, stod bakom stödet, och major Vojislav Tankosić försåg gruppen med bomber och pistoler.
Hur gick attentatet till?
Franz Ferdinand kom till Sarajevo den 25 juni, där Sophie mötte upp honom. Guvernör Potiorek hade tonat ner hoten för att ställa sig in hos ärkehertigen, så säkerheten och polisnärvaron var betydligt lägre än normalt.
Bomben vid Appel-kajen
På morgonen den 28 juni ställde sig de sex attentatsmännen längs Appel-kajen vid floden Miljackas norra strand. Strax efter klockan 10 körde sex öppna bilar in på kajen på väg mot stadshuset. De två första attentatsmännen, Mehmedbašić och Čubrilović, lät bilarna passera utan att agera, möjligen för att en polis stod i närheten.
Nedeljko Čabrinović kastade däremot en handgranat. Den studsade av ärkehertigparets bil och exploderade under bilen bakom. Franz Ferdinand och Sophie klarade sig oskadda. Čabrinović svalde sin cyanidkapsel och hoppade i floden, men giftet verkade inte och floden var grund efter en lång torka. Polisen kunde gripa honom på platsen.
Fel sväng vid Latinska bron
Paret fortsatte till stadshuset. Där diskuterades hur besöket skulle fortsätta, och Potiorek vägrade kalla in soldater, bland annat med argumentet att det saknades lämpliga paraduniformer. Franz Ferdinand ville besöka de skadade på sjukhuset, och klockan 10.45 körde följet tillbaka längs Appel-kajen, med Potiorek i samma bil som paret.
Chauffören Leopold Lojka hade inte fått veta att färdvägen ändrats. Han följde den gamla rutten och svängde höger mot Latinska bron. När felet upptäcktes försökte han backa ut, men bilen stannade utanför en delikatessbutik där Gavrilo Princip råkade stå.
Princip drog sin pistol och sköt två skott på nära håll. Det första träffade Franz Ferdinand i halsen, det andra Sophie i buken. Bilen körde i full fart till guvernörens residens. Sophie var död vid ankomsten och Franz Ferdinand dog strax efter, klockan 11.00.
Princip svalde också gift, men även hans kapsel var för svag. Innan han hann skjuta sig själv kastade sig någon över honom och tvingade honom att släppa vapnet.
Vad hände med gärningsmännen?
De flesta greps. Rättegången hölls i Sarajevos militärfängelse den 12–23 oktober 1914 och 25 personer, till stor del ungdomar, stod åtalade för mord, medhjälp till mord och konspiration i högförrädiskt syfte. Allmänheten fick inte närvara. Domen lästes upp den 28 oktober, exakt fyra månader efter attentatet.
De yngre konspiratörerna erkände sina politiska motiv och tog på sig hela ansvaret. De förnekade att någon högre makt i Serbien legat bakom. Enligt habsburgsk lag kunde ingen under 20 år dömas till döden, och Princip var 19 år, knappt en månad från sin tjugoårsdag.
| Dömd | Straff |
|---|---|
| Gavrilo Princip | 20 års fängelse |
| Nedeljko Čabrinović | 20 års fängelse |
| Trifko Grabež | 20 års fängelse |
| Vaso Čubrilović | 16 års fängelse |
Flera äldre medhjälpare dömdes till döden, och tre av dem avrättades 1915. Muhamed Mehmedbašić hade flytt till Montenegro och var aldrig på plats i rätten. Princip, Čabrinović och Grabež dog alla i tuberkulos innan kriget tog slut. Princip avled i april 1918 i fängelset i Theresienstadt.
Svarta handen fick också sin rättegång, men i Serbien. År 1917 ställdes ledarna inför en serbisk domstol i Saloniki, anklagade för högförräderi på grunder som i efterhand ses som fabricerade. Organisationen upplöstes och tre av ledarna avrättades.
Hur ledde skotten i Sarajevo till första världskriget?
I Wien fanns inget större intresse av att utreda mordet. Ledningen styrde i stället mot krig. Generalstabschefen Conrad von Hötzendorf och utrikesministern Leopold von Berchtold ville slå till direkt mot Serbien, medan kejsar Franz Josef och statsministern István Tisza var mer tveksamma.
Avgörande blev Tyskland. Den 5 juli gav kejsar Vilhelm II Österrike-Ungern sitt villkorslösa stöd, även om det skulle innebära krig mot Ryssland. Den 23 juli lämnade Wien ett ultimatum i Belgrad med 48 timmars svarstid. Kraven var avsiktligt formulerade så att Serbien inte skulle kunna godta alla, bland annat krävde Österrike-Ungern att få delta i utredningen av mordet inne i Serbien.
Serbien gick inte med på allt, och den 28 juli 1914 förklarade Österrike-Ungern krig. Därefter föll alliansernas dominobrickor:
- 1 augusti: Tyskland förklarar krig mot Ryssland, Serbiens beskyddare.
- 3 augusti: Tyskland förklarar krig mot Rysslands allierade Frankrike.
- 4 augusti: Storbritannien förklarar krig mot Tyskland, sedan tyska trupper gått in i det neutrala Belgien.
På drygt en månad hade två skott i en sidogata i Sarajevo blivit ett europeiskt storkrig.
Vanliga frågor om skotten i Sarajevo
Vem sköt Franz Ferdinand?
Gavrilo Princip, en 19-årig bosnienserbisk student och medlem i Unga Bosnien. Han och de andra attentatsmännen fick vapen och träning genom personer med koppling till Svarta handen.
Varför kallas det skotten i Sarajevo?
Namnet syftar på de två pistolskott som Princip avlossade mot ärkehertigparets bil. På engelska kallas händelsen oftast mordet på ärkehertig Franz Ferdinand.
Var Unga Bosnien och Svarta handen samma sak?
Nej. Unga Bosnien var en revolutionär rörelse av främst unga bosnier, medan Svarta handen var ett hemligt serbiskt nationalistiskt sällskap med kopplingar till den serbiska militären. Svarta handen stod för vapen, pengar och träning.
Hur ser man på Gavrilo Princip i dag?
Efter Jugoslaviens upplösning har bilden av honom omprövats, och uppfattningen i de nya staterna går i stort sett isär längs etniska linjer.
Startade skotten i Sarajevo första världskriget?
De utlöste kriget, men de bakomliggande orsakerna var fler och mer mångfacetterade. Att en konflikt mellan Österrike-Ungern och Serbien blev ett världskrig berodde på Europas komplicerade nät av militärallianser och på att Tyskland i förväg lovat Österrike-Ungern sitt stöd.
